Beskrivning

Den orehabiliterade Greken försörjer sig på småaffärer inom sprit- och cigarettbranschen. ”Labil” kallas han av de mera lättskrämda på socialen. Farsan var deprimerad, fick en snediagnos och hamnade på ”nåt jävla boende”. Nu har han piggnat till och är på rymmen. ”Ägget har inte mycket på sig” som polisen säger. Han brukar sova i minimalistiskt inredda soprum, tvättstugor, trappuppgångar och liknande. Margareta är dement och har för länge sedan slutat försöka vara tillräknelig, men visar sig ha en helt annan kvalitét än det verkar vid en ytlig besiktning.
Det här är huvudrollsinnehavarna i denna varma och mycket underhållande skröna.

Rosin berättar deras historia med underfundig humor och utan krusiduller. Han sätter fingret på förhållanden och företeelser som inte alltid är så smickrande för de ansvariga, utan att för den skull bli övertydlig eller vifta med pekpinnen.
Men boken bjuder inte bara några timmars underhållning – här finns ett stort allvar också, som hos den mottaglige väcker känslor och funderingar: Vad gör vi mot våra gamla?

Ytterligare information